Ett skymningsrelä mäter ljuset omkring sig, tänder belysningen när det sjunker under den nivå du ställt in och släcker igen när det ljusnar. I en rörelsevakt gör samma ljusgivare ett annat jobb: den avgör om vakten reagerar på rörelse dygnet runt eller bara när det verkligen har blivit mörkt.
Jämfört med ett kopplingsur slipper du ställa om vid sommar- och vintertid, och reläet hänger med när mörkret kryper allt tidigare under hösten. Det följer det faktiska dagsljuset, inte klockan.
I kapslingen sitter en fotodiod, en fototransistor eller ett ljuskänsligt motstånd. Elektroniken jämför mätvärdet med inställd tändnivå och slår om ett relä. En fördröjning på några sekunder upp till ungefär en minut, plus en hysteres – olika nivåer för till och från – gör att billyktor eller ett moln inte får lampan att blinka.
| Egenskap | Vanliga värden | Tänk på |
|---|---|---|
| Inställningsområde | oftast 2–200 lux; skymning motsvarar ungefär 5–50 lux | skyltar och skyltfönster vill ha en högre nivå så att de tänds tidigare |
| Fördröjning | några sekunder upp till några tiotal sekunder | med för kort fördröjning kan billyktor få belysningen att slockna eller blinka |
| Belastning | reläer brukar klara 6–16 A, LED-last anges separat | LED-drivdon har hög startström; vid stor last – kontaktor |
| Kapslingsklass | utomhus minst IP44, utsatt läge IP54–IP65 | DIN-reläet är IP20, givaren ute behöver egen täthet |
| Matning | 230 V, eller 12 V för lågvolt och solcellsanläggningar | en 12 V-modell får aldrig kopplas mot nätet |
Summera effekten för alla armaturer och lägg på marginal. LED-gränsen i databladet är ofta flera gånger lägre än gränsen för glödlampor.
Givaren ska se himlen men inte lampan den styr. En norr- eller östvägg på ungefär 2 meters höjd fungerar bra, och där når du den för rengöring. Undvik djupa takfötter, täta häckar, en gatlykta mitt emot och ljusa grannfasader som reflekterar.
Snö är en vanlig felkälla: en igensnöad givare tror att det är natt och låter lamporna lysa hela dagen. Borsta av den efter snöfall och torka bort damm och spindelväv en gång per säsong. Längre norrut blir sommarnätterna så ljusa att reläet knappt tänder alls kring midsommar – helt normalt, och ingen anledning att skruva upp känsligheten.
En ljusstyrd strömbrytare som mäter dagsljuset i lux och sluter eller bryter en krets vid en inställd nivå. Den finns som separat apparat, inbyggd i rörelsevakter och direkt i utomhusarmaturer och ljuskällor.
Fas till plint L, nolla till N och den brutna fasen från utgången vidare till lampan, enligt tillverkarens kopplingsschema. Ingrepp i den fasta 230 V-installationen överlåter du till en behörig elinstallatör. Modeller med stickpropp kopplar du själv i uttaget.
Oftast är tändnivån för högt ställd, eller så sitter givaren i skugga, är täckt av snö, löv eller smuts. Pröva ratten i båda ändlägen och rengör givaren innan du misstänker ett fel på reläet.
En kväll när det är så mörkt som du vill att lampan ska tändas vrider du ratten sakta från solen mot månen tills reläet klickar. Vänta ut fördröjningen, följ resultatet några kvällar och finjustera i små steg.
Täck givaren helt med handen eller en ogenomskinlig påse och vänta tills fördröjningen gått. Lampan ska tändas inom ungefär en minut.
Ja, om det är gjort för utomhusbruk – minst IP44 – och sitter i ett jordat utomhusuttag med lock. Placera det så att givaren ser himlen men inte ljusslingan eller lampan det styr, och se till att vatten inte kan rinna längs sladden in i uttaget.
Ett astrour räknar ut solens upp- och nedgång utifrån orten och behöver ingen givare, så snö och smuts spelar ingen roll. Däremot märker det inte en mörk novembereftermiddag med tunga moln – det gör bara en ljusgivare.
Ska ljuset bara tändas när någon kommer, fortsätt till rörelsevakter. Vill du ha givaren inbyggd i själva lampan, passar utomhuslampor med skymningsrelä.
