En matning till strömskena är den del som för in strömmen i skenan: den ansluts till takdosan och ger spänning åt alla spotlights och pendlar som sitter längs skenan. Utan en matning som passar just ditt skensystem tänds ingenting, hur bra armaturerna än är.
Matningen är också det som avgör var skenan kan börja. Sitter takdosan mitt i rummet går det att mata skenan i mitten i stället för i ena änden, och vid en hörnkoppling kan strömmen komma in direkt i kopplingen.
Vilka typer av matning finns?
-
Ändmatning – den vanligaste lösningen. Den skjuts in i skenans ände och har plintar för fas, nolla och skyddsjord. På trefasskenor finns den i vänster- och högerutförande, eftersom skyddsjorden ligger på en bestämd sida av profilen.
-
Mittmatning – sitter mellan två skensektioner och matar åt båda hållen. Praktisk när takdosan hamnar mitt på den planerade skenan.
-
Matning i koppling – L-, T- eller flexkopplingar med inbyggd inmatning, där skenan byter riktning precis vid takdosan.
-
Rak koppling med inmatning – en skarv mellan två skenor där strömmen förs in, när takdosan hamnar precis vid skarven.
-
Drivdon för magnetskena – lågvoltsskenor på 48 V kan inte anslutas direkt till 230 V. De behöver ett drivdon som antingen sitter direkt i skenan eller placeras separat, till exempel ovanför ett undertak.
Så väljer du rätt matning
Den första regeln är enkel: matningen ska höra till samma system som skenan. Profilernas mått och kontaktspår skiljer sig mellan tillverkare, och en trefasskena tar inte emot en enfasmatning.
| Skensystem |
Spänning i skenan |
Typisk matning |
Tänk på |
| Enfasskena |
230 V |
ändmatning eller mittmatning |
en krets – alla armaturer tänds samtidigt |
| Trefasskena |
230 V |
ändmatning vänster/höger, matning i koppling |
upp till tre kretsar som kan styras var för sig |
| Magnetskena |
48 V |
drivdon, oftast ca 100–250 W |
drivdonets effekt ska täcka alla armaturer med marginal |
För magnetskenor räknar du ihop effekten på alla spotlights och linjära moduler och lägger till ungefär en femtedel. Ett drivdon som jobbar nära sin maxgräns blir varmt och åldras fortare. Planerar du fler armaturer senare är det klokt att välja nästa storlek redan från början.
Montering
Matningen ansluts till den fasta elinstallationen och det är ett jobb för en behörig elinstallatör. Montören kontrollerar också att skyddsjorden hamnar rätt, att kabeln dras in med dragavlastning och att skenans andra ände stängs med ett ändlock. Öppna ändar är både fula och olämpliga, eftersom kontaktspåren då blir åtkomliga.
På trefasskenor bestämmer matningen vilka faser som får ström. Kopplas tre kretsar in kan du till exempel ha allmänbelysning på en krets och spotlights mot tavlor på en annan, med separata strömbrytare.
Vanliga frågor
Vilken är den bästa spotlightskenan?
Den som passar rummet och armaturerna du vill ha. Enfasskena räcker i de flesta hem, trefasskena ger flera tändgrupper och magnetskena på 48 V är den smalaste lösningen, men kräver drivdon. Välj system först – matning, kopplingar och spotlights följer sedan samma standard.
Kan skenan matas i mitten?
Ja, med en mittmatning mellan två sektioner. Det är ofta den snyggaste lösningen när takdosan sitter mitt i rummet, eftersom ingen kabel behöver dras utanpå taket bort till skenans ände.
Varför finns det vänster- och högermatning?
På trefasskenor sitter skyddsjorden på en bestämd sida av profilen. Beroende på åt vilket håll skenan går från takdosan behövs därför antingen en vänster- eller en högerversion.
Behöver en magnetskena ett separat drivdon?
Ja. Magnetskenor arbetar med lågspänning, oftast 48 V, och drivdonet omvandlar nätspänningen. Det kan vara inbyggt i skenan eller placeras separat, till exempel ovanför ett undertak.
Behöver du själva skenan hittar du den bland belysningsskenor, och för hörn och skarvar finns skenkopplingar.